LED-rampsskolan

Att välja rätt LED-ramp, vad ska man tänka på? Det finns lika många modeller av LED-ramper som det finns av extraljus, och det är inte alltid lätt att veta vilken man ska välja. För att göra det enklare har vi skapat den här guiden som hjälper dig att välja rätt i ramp-djungeln. Vi fokuserar på att utreda dina behov för att kunna matcha dig med rätt typ av produkt.

Vanligast är att man monterar en LED-ramp som extraljus, men det förekommer även som arbetsbelysning på gräv- och skogsmaskiner.

Kombinationsljus eller fjärrljus? Om du har tänkt använda LED-rampen som ett extraljus så vill du få ett långt ljus som också är brett. Alla vet ju hur viktigt det är att ha ett bra periferiseende för att hinna bromsa för vilt. Det du ska ha är en kombinationsramp som har några reflektorer som är specialutformade för att rikta ljuset på bredden och längden.

Det är samma princip som bilar med tre extraljus. Där monterar man två flood-lampor tillsammans med ett fjärrljus för att få samma effekt.

Den senaste tekniken är 4D-linser som samlar ljuset och skickar det upp till 3x längre än vanliga ramper.

Storlek Storleken på rampen styrs helt av monteringsmöjligheterna på bilen. Om du har tänkt fälla in den i exempelvis grillen så måste du först kontrollera möjliga fästpunkter, och att du inte täcker över exempelvis radarn (om din bil har en).

Om du har tänkt montera den med en nummerskyltshållare så måste du tänka på att inte täcka över parkeringssensorerna. I vissa fall kan det vara värt att köpa till stabiliseringsstag och montera i flänsarna på rampen om bilens stötfångare är av mjuk plast. Annars kan man bli åksjuk av det gungande ljuset.

Effekt (W) på LED jämfört med Halogen Först måste vi reda ut det här med watt. Om du har en 55W halogenlampa och en 55W LED-lampa så är det en otrolig skillnad. Det är för att LED är lätt att driva och du får ut mer lumen per watt än halogen. Så jämför aldrig watt på ett halogenljus med watt på LED-ljus. För att få något som är jämförbart bör du kolla på Lumen eller Lux. Vanligast i dessa sammanhang är Lumen, och då i formerna ”Teoretiska lumen” samt ”Faktiska Lumen”. Teoretiska lumen är ett beräknat tal som kommer från att man räknar effekten och antalet dioder och får då ett tal som anger hur många lumen lampan borde ge. Faktiska lumen är uppmätt ljus vid ett visst avstånd.

Vi rekommenderar minst 120W för att använda LED-rampen som extraljus.

Epistar, CREE och OSRAM dioder. Vad ska man välja? Mer effekt ger mer ljus, men titta också på vilket märket. Det finns tre kategorier.

EPISTAR som är den enklaste modellen och används i arbetsbelysning och är generellt sett prisvärd.

Nästa steg är CREE som är en riktig kvalitetsdiod från USA.

På toppen har vi OSRAM och Philips som tillverkar det absolut bästa som går att få inom LED-dioder.

Självklart styr plånboken till viss del, men om du har möjlighet att välja en CREE framför en EPISTAR så gör det. Du kommer få högre kvalitet, längre livslängd och det viktigaste: bättre ljus!

IP-klassning och dess betydelser När du kikar på arbetsbelysning kommer du se att det finns en hel del olika klassificeringar och olika tolkningar av vad de faktiskt betyder. De vanligaste är IP-klassningarna är IP66, IP67, IP68 och IP69K.

Den första siffran är en skala från 0-6 på hur dammtät den är där 6 är max. Det innebär att alla dessa har den högsta klassificeringen.

Den andra siffran handlar om vattentäthet. Där går skalan från 0-9K där 9K är max. 6 betyder att den ska vara tålig mot vatten som sprutas direkt mot produkten. 7 betyder att den ska klara av att sänkas ner under vatten upp till 1 meter. 8 betyder att den ska klara av att sänkas ner mer än 1 meter (ofta upp till 3) och 9K betyder att den är hetvattentvätt med högt tryck.